Konsten att hoppa jämfota och stå still

Denna ledare var med i ett nummer av Östhammars Nyheter.

God morgon (eller god kväll beroende på när ni läser tidningen)!
Har ni provat att hoppa jämfota? Det är ju ingen konst. Ställ dig upp vid frukostbordet och hoppa lite jämfota. Du ser, kanske inte så svårt. Nu ska du istället stå still. Just det, stå helt still. Räkna till 15. Nej, inte stå och väga. Hela foten ska vara i golvet och du ska stå helt still! Bra, precis så. Nu ska vi ha lite roligt och göra båda sakerna samtidigt. Har du någon bra lösning på hur man hoppar jämfota samtidigt som man står still?

Nej, det går väl inte? Så ska man ju inte heller göra många saker samtidigt. Först hoppar man jämfota och SEN står man still. Du ska ju inte heller äta fil (som du slänger in med höger hand) samtidigt som du med vänster hand håller upp kaffekoppen och häller in kaffe. Det blir ju svårt att äta och dricka samtidigt, eller?

En ny övning för att bevisa att det inte går. Slå upp sidan sex i tidningen. Ja, bläddra inte bort mig då förstås, då vet du ju inte vad du ska göra. Så läser du första bästa artikel på sidan sex SAMTIDIGT som du fortsätter läsa här. Är det förvirrande? Jag vet, man ska inte försöka göra flera saker samtidigt.

Okej, för säkerhets skull är det väl bäst att jag skriver att man ibland måste göra flera saker samtidigt. När man kör bil till exempel. Det går ju inte att bara bromsa utan att hålla ner kopplingen, då blir det ju motorstopp. Oftast ska du i alla fall göra en sak i taget.

Du kan testa hur bra koordinationsförmåga du har. Gå till skrubben och hämta fönsterputs och en trasa. Ställ dig vid närmaste fönster (ja, du kan ta med dig tidningen). Hämta förresten en disktrasa också. Står du vid fönstret nu? Bra. Då tar du trasan (som du har på fönsterputs på) och tvättar fönstret genom cirkulerande rörelser. Den andra trasan torkar du av fönsterbrädan med. Inte med cirkulerande rörelser utan sidledes. Klarade du av det? Då har du bra
koordinationsförmåga. Du kan ju också testa det genom att klappa dig på huvudet med en hand och göra små cirklar på magen med den andra. Det är dock inte lika roligt och fönstren blir inte lika rena då...

Nej vet ni vad. Kolla på klockan? Har ni bråttom? Oj då, ja, det kanske är mitt fel. Förlåt, förlåt! Nu gäller det att skynda sig. Ät upp smörgåsen. Ta med kaffet in på toaletten, ta med tandborsten. Spring ut i hallen samtidigt som du borstar tänderna (och håller i kaffekopp och Östhammars Nyheter). Skölj med det sista kaffet och släng ner allt i portföljen. Ta nu bilnyckeln och spring ut till bilen. Nu är det bråttom. Kör nu iväg till jobbet (kör lagligt!).

Nej, nu blev det ju fel. Jag sa ju att du inte skulle göra flera saker på en gång. Jag och mina konstiga tester. Ja, skyll nu inte på mig när du sitter där vi skrivbordet med morgonrock och en toffel (på andra foten har du ju självklart lyckats få på dig en finsko). Ett par kostymbyxor fick du på dig. Jag måste säga att de matchar din pyjamas. Nu har du ju dessutom fått med dig dina barn till jobbet. Östhammars Nyheter sitter du och läser som din partner skulle läsa när han eller hon vaknar. Nej, nu får du åka hem igen och göra om allt. Du, ta en sak i taget och stressa inte!

Ha en bra dag (eller sov gott beroende på när ni läser tidningen)
Linus Törneberg

Om vi hoppar

Om vi hoppar jämfota så landar vi på två fötter,

Om vi hoppar på ett ben så landar vi på ett ben,

Om du kramar mig så vandrar jag på rosa moln

Om du kysser mig så svävar vi,

Om du lämnar mig så faller jag tungt.


image56
Fotografi från min utställning Vilda färger.

Livets stig

Höger, vänster, bakåt, framåt, upp, ner

Vandra på stigen, livets stig

Vänster ett ingenting, höger ett tomrum

Bakåt dåtiden, framåt framtiden

Upp hoppet, ner nedstämdheten

Vänster livet, höger döden

Vänster, rakt fram, höger

Fortsätt så dagar, nätter, veckor, månader, år

En dag tar stigen slut,

Mörker höger, mörker vänster

Mörker bakåt, mörker framåt

Mörker upp, mörker ner,

Ännu värre är dimma, framtid och stig i dunkel

Döden har hunnit ikapp, kliv av och sluta vandra


Liv

Inte riktigt en dikt, men något annat som var relativt bra för att vara skrivet av mig =)

Vaknar. Vaknar till mitt patetiska liv som singel. Vill inte gå upp. Stirrar ner i kudden, luktar unket. Ligger jag tillräckligt länge så kvävs jag. Jag dör, vem skulle sakna mig? Guldfisken kanske? Nej, den dog förra veckan. Så ingen saknar mig. Ska jag gå samma öde som guldfisken till mötes? Ett avlopp.


Klockan ringer igen, jävligt irriterande. Slår på den och går upp. Slänger kalsongerna i tvättkorgen och tar på mig nya. Ingen jävel som tvättar åt en heller. Allt ska man göra själv. Drar på mig en gammal urblekt t-shirt. Hämtar tidningen.


Sätter mig vid köksbordet som en gång i tiden varit snyggt. Nu ett loppisfynd som jag spenderar varje morgon vid. Bläddrar i tidningen. Jävla insändare, människor som ska klaga på allt och alla. Debattsidan är inte mycket bättre, någon massproducerad text från någon Östermalmsjävel som pimplar champagne som en annan dricker snabbkaffe.


Ingenting bättre i resten av tidningen. Jävla skit allting, blod och död, lögn och hemligheter. Reser mig, svär över den trasiga kaffebryggaren. Ställer en kopp vatten i mikron. En minut på högsta effekt. Odiskad mugg, man får fan igen för lathet. Tar ut muggen, tre skopor snabbkaffe. Billig jävla skit. Smakar fan. Blask är vad det är.


Klär på mig neutrala kläder. Tar på mig skorna. Går sur till mitt obetydliga jobb. Dricker riktigt kaffe i mängder. Glömmer bort att äta lunch. Spelar nätpoker för företagspengar en stund på eftermiddagen. Surfar, orkar inte arbeta.


Stänger av kontorsdatorn. Lämnar kontoret. Går hem. Tar upp en förpackning färdigmat. Smakar som allt annat, fan. Hugger hål i plasten med en trasig gaffel. Slänger in den i mikron. Sätter mig i den malätna soffan. Tittar på tv. Nyheterna, allt är fortfarande bara skit. Pling.


Hämtar maten, äter i soffan. Förbjudet men vad fan. Öppnar fönstret och slänger ut den tomma förpackningen. Den landar på balkongen under, jävla lyx. Vem fan har råd med balkong? Slickar av gaffeln och lägger den i lådan, lagom ren för mig. In med muggen från imorse med nytt vatten. Tre skopor, smakar fortfarande fan.


Hämtar sprit, häller i lite. Smakar jävligt mycket bättre. Tar upp telefonen, vill ringa, men vem? Sociala livet är i botten, jävligt dåligt alltså. Vill göra något revolutionerande. Vad fan då? Är osynlig. Skriker högt. Sätter i en hårdrocksskiva i stereon. Drar på högsta volym. Gör jävligt ont i öronen men grannarna klagar. De märker mig. Jävlar, stänger av musiken.


Klockan går, fan, samma sak varje dag. Som en maskin är jag, samma rutin. Mitt liv är en enda slentrian. Jävlar! Revolutionerande. Vill inte gå och sova som singel och vakna upp till mitt patetiska liv. Vill inte ligga i dunklet bakom den solblekta gardinen och runka, bara för att jag gjorde det igår och i förrgår. Bara för att jag gjort det varje kväll vid samma tidpunkt. Vill ut, upptäcka världen.


Vad fan ska jag göra som är revolutionerande? Jag sätter på musiken igen, fan, vilket oljud. Öppnar fönstret. Åttonde våningen, jävligt högt alltså. Jävla patetiska jävel! Adjö då guldfisk, sa jag och spolade. För en vecka sen. Adjö då patetiska liv, sa jag, nu. Flyttar en blomma och hoppar ut genom fönstret. Landar på asfalten. Dör från mitt patetiska liv som singel.


Olycklig kärlek

Är det verkligen så?

Kan det vara så att du är den rätte?

Kan det verkligen vara sant?

Om du är den rätte, då är det fel.

Om du är den rätte för mig måste ju du älska mig tillbaka.


Om jag älskar dig och du inte älskar mig.

Olycklig kärlek är det då.

Är det den enda kärlek jag får?

En kärlek som är olycklig?

Förtjänar jag inte att vara lycklig?


Är jag den rätte?

Men för vem då?

Är det någon som är olyckligt kär i mig?

Är det verkligen så?

Förtjänar ingen att vara lycklig?


Go kill yourself

Go hang yourself!

Someone's going to cut you down!


Go shoot yourself!

Someone's going to wipe up your remains.


Go drown yourself!

Someone's going to fish your body out of the river!


Go stab yourself!

Someone's going to swab away your blood


Go poison yourself!

Someone's going to bring the corpse out.


Go throw yourself from a mountain!

Some animal will take care of your body.


But if you're going to kill yourself,

Tell me, do you love me?


If you do, don't die,

Stay here with me!


If you don't,

Let me die with you!


Tusen bitar

Du håller mitt hjärta i din hand,

Var rädd om det, det är ömtåligt!


Du vårdar det ömt,

Du tar hand om det länge


En dag ser du en annan,

Du släpper mitt hjärta


Nej! Skriker jag, men för sent.

Hjärtat slår i marken.


Mitt hjärta slogs i tusen bitar,

Bara du kan laga det


Snälla, plocka upp bitarna,

Snälla, klistra ihop det och lämna tillbaka det!


Lämna tillbaka det så att jag kan ge det till någon annan

Någon som vårdar det ömt


Stäng av

Försvinn!

Titta inte på mig!
Gå iväg!
Blunda!


Du ska inte se mig så här!

Du ska inte vara här!

Varför älskar du mig?

Du är för bra för mig!


Jag har inte långt kvar!

Du får det bättre utan mig!

Du borde gå!

Du borde glömma mig!


Om du nu älskar mig,

Är det så här du vill komma ihåg mig?

Svag och ensam på ett sjukhus,

Med maskiner som håller mig vid liv.


Stäng av maskinerna,

Låt mig slippa smärtan!

Om du älskar mig,

Låt mig dö!


Segregation

Blatte. Neger.

Förbjudna ord

Rasister använder dem


Blattejävel! Jävla neger!

Stick hem!

Varför inte Rasistjävel?


Svennar i storstan,

Blattar och negrer i förorten

Segregation.


Varför inte svennar i Rinkeby?

Varför inte blattar och negrer på Östermalm?

Alla välkomna?!


Svåra frågor.

Vågar inte lägga sig i,

Tar en kopp kaffe istället


Rummet

Ett fyrkantigt, mörkt

Rum


Finns inga blommor,

Men vapen


Finns ingen lycka,

Men död och smärta


Ta ett vapen,

Skjut dig!


Eller sätt dig i ett hörn

Och ruttna!


Pang!
Gör som honom!


Vilken stank!

Eller gör som henne!


Vad väntar du på?

PANG!


Piller

En svart gestalt

En blinkning

Borta


Hjärnspöken!

Knaprar fler piller!

Fler spöken


Försvinn!

Lämna mig ifred!

Stick!


Fler spöken

Fler piller

Fler spöken


En mördare, ute efter mig

Fler piller

Död!


Knull

Han knullar med alla,
Men inte med mig


Nämn EN säng,
Som inte han besökt


Ligg där och se glad ut,
Se ut som att du njuter


Han försvinner snart
Kommer aldrig att komma tillbaka


Ta dina pengar och
Stick!


Göm blåmärkena,
Med en billig brunkräm


Hitta en annan
Låtsas vara trevlig


De knullar med alla,
Men inte med mig för jag är inte intresserad


Patetiska liv

Ta era patetiska liv och gå!

Jag är upptagen, försöker vara lycklig!

Kan jag få sitta i min solblekta plaststol med en bärs i näven och vara lycklig?

Din negativa aura skymmer solen,

Kan du flytta på dig?

Så deprimerande ert sällskap är,

Patetiskt!

Fan så patetisk jag är,

Sitta i en förvuxen trädgård och tro att man är lycklig

Kolla grannen med sin bärs,

Tror att han är lycklig


Mode

Gå du i dina dyra märkeskläder,

Med ditt översminkade face

Ta dina modellsteg som att du äger världen,

I dina dyra märkesstövlar

Dolce jävla Gabbana,

Fucking Prada

Är du lycklig?

Du är fan patetisk

Snälla lilla vän,

Skaffa ett liv

Försvinn,

Jag vill inte se dig

Ta dina jävla kläder med dig

För jag är lycklig


Kultur

Finkultur?!

Pyttsan!


Kultur som kultur,

Teater från Dramaten,

Lika mycket kultur,

Som konst från nerdrogad konstnär


Bach, Mozart,

Trash, Punk,

Kultur


Kultur som kultur


Jag är rädd för döden

Jag är rädd för döden!

Jag är rädd för att du ska dö.

Jag är rädd för att döden ska ta alla jag älskar.


Jag vill inte förlora dig!

Jag vill för alltid ha dig hos mig!

Du är den enda jag älskat på riktigt!


Jag vill inte bli lämnad ensam!

Jag vill inte leva en dag utan dig!

Sorgen kommer att döda mig!


Du ligger orörlig i sjukhussängen.

En maskin håller koll på dina hjärtslag.

En annan förser dig med syre.


Han körde mot rött, du hade grönt.

60 km/h.

60 km/h förstörde ditt liv.


Du kommer aldrig att vakna,

Men du lever!

Ditt hjärta slår, jag kan tala till dig.


Dagen då du kommer att dö närmar sig,

Du kommer inte lämna mig, jag följer med på resan!

Jag är rädd för döden...


Individen

Människor går förbi

Människor, inte människa

Vi vågar inte vara individer,

Vi vill inte ses


Hon sticker ut,

Hon och dem

Individen och resten

Den som ses


Han smälter in,

Vem av dem?

En i mängden

En av dem


Aftonbladet eller Expressen?

Aftonbladet

Resten också Aftonbladet

Inte göra annorlunda


Höger eller vänster?

Höger

Alla går åt höger

Inte sticka ut


Inte vara annorlunda

Inte vara konstig

Inte vara en individ

En i mängden


Gubbar och kärringar

Kärringar babblar,

Fort och mycket

Skvaller


Gubbarna nickar,

Låtsas lyssna,

Uttråkade


Kärringarna dör tidigare,

Överansträngda av skvaller,

Stumma


Gubbarna lever längre

Uttråkade och gråa,

Döva...


Granne

God morgon!

God morgon kära granne!


Se glad ut,

Kanske inte småpratar


Vädret bra!

Jovisst!


Om man har dödslängtan

Fan, småprat, vill inte


Fin gräsmatta!

Klipper varje dag!


Klipper snart till,

Gå!


Adjö kära granne!

Adjö!


Gå in, skrik bort ilskan

Gå ut, låtsas vara glad


Ett störtande flygplan

"Nej" sa han

"Va" sa du


Pang!

Som ett flygplan störtade ditt hjärta


Hjälp!
ville du skrika likt passagerarna


Samtidigt som planet störtade i marken,

Krossades ditt hjärta i asfalten


Planet gick i bitar

Ditt hjärta hade mist sin glans


"Nej" upprepade han

Innan han stampade ditt hjärta till stoff


Sen skrapade han ihop resterna

Och lade tillbaka i din bröstkorg


Döda mig

Skjut mig om du måste!

Stryp mig om du vill!

Dränk mig om du kan!


Stick en kniv i mitt hjärta!

Kväv mig om du behöver!

Förgifta mig om det är nödvändigt!


Ta mitt liv ifrån mig!

Låt mig ta mitt sista andetag!

Döda mig.


Gör slut på mig!

Låtsas att du älskar mig!

Förgör mig!


Det gör inget!
Jag förlåter dig!

För jag kommer alltid att älska dig!


Terror, blod, död

Mörkret slukade allt,

Där hon stod vid spåret


Terror, blod, död

Bilderna förföljde henne


Hon kände i marken att tåget närmade sig

Hon ställde sig på rälsen


Terror, blod, död

Bilderna kom tillbaka


Tågets lampor bländade henne

Hon hörde lokföraren signalera


Terror, blod, död

Hon skulle slippa bilderna


Hon blundade och hörde tågets skriande bromsar

Det var för sent för att ångra sig


Terror, blod, död

Bilderna kom allt snabbare


Tåget skulle inte hinna stanna,

En skock fåglar flög bort från oljudet


Terror, blod, död

Bilderna försvann


Tåget stod äntligen still

Lokföraren andades tungt


Före detta vän

Jag trodde att jag kunde berätta allt för dig

Jag trodde att du var min vän


Jag trodde att vårat vänskapsband var starkt

Med en mening, skarp som en kniv, skar du av bandet


Vid ett vägskäl valde vi varsin stig

Vi kommer aldrig att vandra på samma stig igen


Du lämnade en reva i mitt hjärta

En reva som aldrig kan repareras


Du lämnade ett tomrum efter dig

Ett tomrum som bara du kan fylla


Jag kommer alltid att sakna dig,

Men det är inte ömsesidigt


Glömska

Det fanns en tid då jag kände,

En tid då jag kände igen känslor


En tid för längesedan då jag älskade

Och blev älskad


Det var längesedan

Jag har hunnit glömma känslan av kärlek


En dag somnade du och vaknade inte mer
Det var längesedan


Jag har haft vänner, förr
Nu är det bara jag kvar


Jag har glömt hur man går
Jag har glömt hur man talar

Jag har glömt hunger
Jag har glömt törst


Jag har glömt det mesta,
Men jag har inte glömt dig


Nu är det min tur att somna in,

Och jag hoppas att du väntar på mig


Kyrkogården

Du vandrar fram på kyrkogårdens gångar,

Du som kom från svunna tider som nu borde vila här


En grå gravsten, mossa växte över den,

En bortglömd man från längesedan


En pärlvit duva i sten på en gravsten,

En älskad mor


En svart sten med guldtext

Ett barn som lämnat jordelivet alldeles för tidigt


En nygrävd grav, ännu ingen gravsten

Där står hon, i en vit klänning


Du tittar på henne, alldeles för tidigt för att följa med dig till andra sidan,

Men hon var tvungen


Hon tittade på den vita kistan i graven

Där låg hennes kropp


Ett förbrukat skal,

Något att lämna bakom sig


Hon ville inte följa med dig, hon ville stanna,

Det tyckte du att hon borde få, men du fick inte lämna henne


Du tog hennes hand och ni vandrade längs gången,

Förbi gravstenarna, de gamla och glömda, de fortfarande sörjande


Hon var saknad av många, hon hade haft det svårt

Du visste att hon skulle få det bra


Du stannade och hon fortsatte att gå

En vindpust svepte över kyrkogården och gestalterna var borta


Inget annat än en synvilla,

Hon fick vila i frid


Love vs friendship

Happiness is not far away

Joy lives next door

See the smiles around you

Your friends are happy, smile with them!


The sadness should be far away.

Death is not close.

Wipe away the tears in your face

Don't cry over him!


Your friends will stand up for you!

Don't feel alone!

Go next door and feel joy!

Love is not more important than friendship!


Om du älskade mig

Om du älskade mig skulle du hindra mig.

Om du kände mig skulle du älska mig.

Om du visste att jag existerade skulle du känna mig.

Om du var min skulle du veta att jag existerade.


Skulle du älskat mig?

Skulle du känna mig?

Skulle du veta att jag existerade?

Skulle du vara min?


Du skulle aldrig älska mig.

Du skulle aldrig känna mig.

Du skulle aldrig veta att jag existerade.

Du skulle aldrig vara min och du skulle aldrig stoppa mig.


Jag skulle alltid älska dig.

Jag kommer alltid älska dig.

Jag ska för evigt älska dig.

Jag hoppar från skoltaket.


Du står nedanför.

Du reagerar inte ens.

Du går iväg genom kaoset som uppstått.

Ändå anade jag en tår på din kind.


Förlåter du mig?

Kan du någonsin förlåta mig?

Förlåta mig för all smärta jag åsamkat dig?


Kan du någonsin älska mig igen?

Älska mig efter all olycka jag orsakat?


Kommer du någonsin att längta efter mig?

Längta efter den kärlek du fått?


Kommer du någonsin att glömma mig?

Glömma mig efter alla lyckliga stunder?


Kommer du någonsin att kunna hata mig?

Det får du aldrig veta...


Elementet luft

Löven susar i vinden

Trädets grenar rör sig i vinden

Fåglarna kvittrar i skyn


Vinden lämnar krusningar på vattnet i viken

Ute till havs ryter stormen och drar upp höga vågor

Vinden stjäl ett barns ballong


Vinden lämnar sina spår i naturen


Vinden leker med en lövhög

Vinden ödelägger ett samhälle

Vinden får en pojkes drake att flyga


Vinden kan underhålla, ödelägga eller hjälpa

Vinden är frihet

Vinden är harmoni


Vinden bor i din själ

Luft är liv

Livet fyller din själ


Diktatorn

En ensam mans steg ekade i korridoren,

Maktens korridor


Han gick förbi dörr efter dörr

Han stannade vid den sista dörren


Han lade handen på dörrhandtaget och öppnade

Tomt. Maktens korridorer vilade öde.


Han tittade ut genom fönstret, en stridsvagn passerade

En bil brann, ett hus hade rasat, barn skrek


Mannen tog kniven som låg på skrivbordet.

Han gick till mannen.


Han reste stolen och ställde sig på den.

Han skar av repet och mannen ramlade ner.


Mannen såg inte så mäktig ut längre,

Där han låg på golvet i sin dyra kostym och en avskuren snara runt halsen


Han hörde en smäll och steg i korridoren

Soldater stormade in och skrek något på amerikanska


Han släppte kniven och tog upp sin pistol

Soldaterna skrek igen och mannen satte pistolen mot sitt huvud...


Han ramlade ner från stolen och landade vid landets ledare

Skottet ekar fortfarande i maktens korridor


Gatumusikanten

Ett instrument

En musikant


En tunnelbanestation

Ett torg


En sliten hatt

En handfull mynt


Han spelade för att överleva

Han levde för att spela


Mynten räckte knappt till mat

Än mindre någonstans att sova


Luften var varm, han överlevde

Han skulle inte överleva vintern


En ny musikant tog hans plats

En ny vinter kom...


Den stora tomheten

Det finns ondska i världen

Det finns kärlek i världen

Du finns i min värld


Jag höll din hand vid kanten

Kanten till ruinens avgrund

Därifrån du aldrig kan ta dig tillbaka


Ondskan trängde på, du ville hoppa

Det band av kärlek mellan oss gjorde att du stod kvar

Du stod kvar vid min sida


Vi vände, gick mot ondskan

Andra såg oss och följde efter

Tillsammans besegrade vi ondskan


Ondskan kände sig trängd

Ondskan tog det ödesdigra fallet ner i avgrunden

Ondskan var borta


Vi var lyckliga

Människor var lyckliga

Alla var lyckliga


Vi levde länge,

Du blev sjuk

Jag levde i sorg


Ondskan hade tagit sig tillbaka

Tillbaka från avgrunden

Ondskan kunde inte besegras


Jag stod vid avgrunden

Jag tog ett steg ut i tomheten

Du kunde inte längre stoppa mig


Jag lever i tomheten,

Jag lever i mörkret, jag lever i avgrunden

Om vi bara levt här tillsammans.


Mormor

En dikt tillägnad min mormor som dog hösten 2006 efter av att under många år lidit av Alzheimers.

 

Du lämnade mig ensam

Ensam utan dig vid min sida

Du tynade bort, fick inget värdigt slut


Att se mig som liten, när jag är stor

Att leva i minnen

Att glömma hur det är att leva


Att se dig stark och god

Till att bli svag och obetydlig

Det är en av de största sorger


Att se dig dö, var inte bara sorg

Det var också en befrielse

Att se dig på slutet var som att se kroppen leva,

Men med en själ som redan vandrat vidare


Jag kommer ihåg de vackra stunder vi haft

Jag kommer ihåg de roliga stunder vi haft

Jag kommer ihåg de svåra stunder vi haft


Jag vill glömma bilden av dig,

Ihopsjunken i en rullstol, oförmögen att tala,
Oförmögen att minnas.


Jag vill komma ihåg bilden av dig,

Som den som alltid ställde upp och fanns där
Som för alltid kommer att skydda mig, från en säker plats i mitt hjärta


Ett musikaliskt geni

En eldig blick
Välskapta fingrar
Ett inre lugn


Blicken bränner notpapperet
Fingrarna springer över tangenterna
Lugnet infinner sig genast


Intensiteten ökar
Fingrarna springer allt fortare
Lugnet finns där någonstans


Musiken når sin dramatiska kulmen
Fingrarna saktar ner
Lugnet finns kvar


Stycket avslutas
Fingrarna lämnar tangenterna de är skapta för
Åhörarna applåderar förtjust


En stilig bugning och han lämnar scenen
Han tar sin rock och går ut
Han smälter in bland de andra människorna på torget


Lika fort som han upptäcktes försvann han
Ingen vet vad han heter
Ingen kommer ihåg hur han ser ut


Alla kommer ihåg den eldiga blicken och de välskapta fingrarna
Alla kommer ihåg musiken
Alla kommer ihåg vad han så vackert skapat


Han sätter sig på den slitna trästolen som står jämte madrassen,
Madrassen som är nästan det enda som finns i den lilla lägenheten
Han sätter i en skiva, en dramatisk musik som han själv skapat


Han ställer sig på stolen och lägger snaran om halsen
Han gör sig redo att sparka bort stolen
Åhörarna har börjat lämna spelplatsen


Några ser ljuset från den dragiga lägenheten
Musiken når sin dramatiska kulmen...
Någon ser skuggan av ett rep i fönstret


Aldrig kommer någon få veta att ett musikaliskt geni dött
Aldrig kommer åhörarna att få veta att pianisten dog
Ingen kommer någonsin att höra musiken igen


Ingen kommer att få veta varför
Ingen kommer att få veta vem

Han var bara en av många, musiken var unik


The end of hope

Den här blev till film som var med i UKM 2006 (Kommunfestivalen i Östhammar och länsfestivalen i Uppsala)

The noose around your neck
The tear on your cheek
The old chair

The sound of the chair falling
The sound of the rope stretching
The sound of you dying

The scream when you?re found
The thump of the body falling down
The sight of sirens

The ambulance taking you away,
even though there is no hope
The white coffin in the middle of the church

The red flowers around it
The photo of you on it
The sound of the organ fills our souls

The men carrying you out
The priest reading the Bible
The very last farewell


The noose around my neck
The tear on my cheek
The old chair

The sound of the chair falling
The feeling of the rope stretching
The feeling of my soul leaving the body

The sound of them screaming
The sound of sirens
The sight of you waiting for me

Älskad och hatad

Han slog hårt.

Han slog hårdare.

Han slog igen.

Och igen.


Du älskade.

Du hatade.

Du grät.

Han grät.


Han bad om förlåtelse.

Du hatade, du älskade.

Du gav honom förlåtelse.


Att älska är att förlåta.
Att hata är att älska.


Han slog igen.

Och igen.

Du grät.

Han grät.


Han bad om förlåtelse.

Du hatade, du älskade.

Du gav honom förlåtelse.


Han ville sluta.

Han bad dig om hjälp.

Du älskade.

Han slog aldrig mer.


Han hatade. Han älskade.

Du slog hårt.

Han upphörde att existera.


Du hatade. Du älskade.

Du räddade. Honom och dig.

Ni älskade. Ni hatade.


ENSAM

Det finns ingen.

Ingen finns för dig.

Du är ensam.

Ensam.

Alla har någon.

Du har ingen.

Alla utom du.

Ensam.


Du är ingen.

Ingen är du.

Vem är du?

Ingen. Ensam.


Ingen existerar.

Existerar ingen?

Vem är du?

Ingen. Ensam.


Ingen existerar.

Du är ingen.

Du existerar inte.

Vem är du?

Ensam. Existerar inte.


POESI

Hej!
Här var det länge sedan jag skrev. Därför tänker jag numera använda min blogg till att publicera dikter och annat som jag skriver.

Linus