Söndag
Hej!
Det här är mitt andra inlägg som sjuttonåring och jag kan garantera er, jag känner mig inte annorlunda mot hur jag kände mig igår. Jag fyllde "på riktigt" runt klockan fem imorse. Jag förstår inte hur jag kunde födas så tidigt, jag kommer ju knappt upp på morgnarna...
Varför firar man födelsedagar egentligen? Det är ju väldigt trevligt att göra det så klart, men egentligen alltså. Folk som oroar sig för att bli äldre firar väl absolut inte födelsedagar, eller? Det är ju det man firar, att man blivit ett år äldre. Man firar att ytterliggare ett år av ens liv förflutit. Jag oroar mig inte för att bli gammal, så jag kan fira med gott samvete. Jag har en bild av mig som gammal. Jag kommer att ha glasögon på nästippen och helskägg. Jag går runt på stan i en mindre stad och hälsar på alla och är alltid glad, det blir jag det!
Måste bara skriva en sak, fick ett meddelande idag på en av sajterna där jag är medlem där det var en som frågade om jag var på riktigt... Han trodde väl antagligen att jag var "för bra för att vara sann" eller något. Då börjar man ju genast fundera, är jag på riktigt? Jag har blivit övertygad om att jag är på riktigt. Sen kan ju alla ha lurat mig, att jag bara är en bluff. Det har jag inte tänkt på förr, men då borde ju inte de runt omkring vara på riktigt heller, om de vet med sig att de lurar mig att jag är på riktigt. Då är ingenting på riktigt! Så jag nyper mig i armen, det gör ont, och fortsätter att låtsas att allting är på riktigt.
Vi har förresten tittat på Disneys och Pixars Bilar som jag fick i födelsedagspresent. Den är otroligt rolig, jag rekommenderar er att se den! Se sagan om Blixten som hamnar i Kylarköping, den mysigaste staden i Förgasare Kommun... Den var nästan lika bra som Hitta Nemo, och det är bra! Min favorit är i alla fall Bärgarn, ni som redan har sett den vet vad jag menar...
Ha en bra kväll, nyp dig i armen, känn smärtan och låtsas att du är på riktigt!
Linus